ok ja, nu kommer jag ihåg det här problemet. Det var en kille en gång som ville göra inserts, men varje insert måste vara i steg om 100
om du kunde föreställa dig att börja @1000. Och vi var tvungna att slå in det hela i en lagrad proc för att ha en plats för sårbarhet. Ditt problem dök upp och det kastade bort hans numrering med 1 eller så.
Genom att linda in det skulle vi kunna ha en enda poäng att göra det, med ett lås, och behålla auto_inc-värdet med ALTER TABLE
Det andra tillvägagångssättet jag sa till honom var att ha en inkrementeringstabell, lås 1-raden, hämta värdet i den raden, använd den, uppdatera incTablen med 100. lås upp.
Hela tiden skrattade vi åt OCD-problem. Jag tror att han bara gillade multipler av 10, idk
Redigera:
Schema:
-- drop table ocd_nextnums;
create table ocd_nextnums
( -- id table for nextnum, for the OCD impaired
tableName varchar(100) not null,
nextnum int not null
-- won't bother with indexes, go for it if you want
)engine=INNODB; -- note engine type
insert ocd_nextnums(tableName,nextnum) values('thing',1);
insert ocd_nextnums(tableName,nextnum) values('some_other_table',1);
-- drop table thing;
create table thing
( id int primary key, -- NOT an auto_increment, but is a PK
email varchar(100) not null,
version varchar(20) not null,
lastupdate datetime not null,
UNIQUE KEY (email)
)engine=MyIsam;
Lagrad proc:
-- drop procedure putInThing;
delimiter $$
create procedure putInThing
(
email_In varchar(100), version_In varchar(20)
)
BEGIN
declare toUse int;
declare theCount int;
select count(*) into theCount from thing where email=email_In;
select id into toUse from thing where email=email_In; -- useful for result set @end
IF theCount=1 THEN
-- was there, do UPDATE
update thing set version=version_In,lastupdate=now() where email=email_In;
ELSE
-- new row, do INSERT (please note the FOR UPDATE clause)
select nextnum into toUse from ocd_nextnums where tableName='thing' FOR UPDATE;
update ocd_nextnums set nextnum=nextnum+1 where tableName='thing';
insert thing(id,email,version,lastupdate) values (toUse,email_In,version_In,now());
end if;
select toUse; -- <------- that was your id
END
$$
Test:
call putInThing('[email protected]','111');
call putInThing('[email protected]','121');
call putInThing('[email protected]','107');
select * from thing;
+----+----------+---------+---------------------+
| id | email | version | lastupdate |
+----+----------+---------+---------------------+
| 1 | [email protected] | 111 | 2015-08-14 17:08:10 |
| 2 | [email protected] | 121 | 2015-08-14 17:08:54 |
| 3 | [email protected] | 107 | 2015-08-14 17:08:56 |
+----+----------+---------+---------------------+
call putInThing('[email protected]','101111007'); -- is an update
call putInThing('[email protected]','42'); -- is an update
call putInThing('[email protected]','10007'); -- is an update
call putInThing('[email protected]','1'); -- is an insert
select * from thing;
+----+----------------------+---------+---------------------+
| id | email | version | lastupdate |
+----+----------------------+---------+---------------------+
| 1 | [email protected] | 111 | 2015-08-14 17:08:10 |
| 2 | [email protected] | 121 | 2015-08-14 17:08:54 |
| 3 | [email protected] | 10007 | 2015-08-14 17:22:09 |
| 4 | [email protected] | 1 | 2015-08-14 17:22:47 |
+----+----------------------+---------+---------------------+
Från Mysql INNODB-delen av manual :
Kommer du att se mig använda detta, förmodligen inte. Bara att visa det. Jag mår bra med luckor och sover på nätterna. Det är därför jag döpte den första tabellen till vad jag gjorde :>