sql >> Databasteknik >  >> RDS >> Oracle

(engelska) Hur man använder Oracle Database 19c Pre-Built Developer VM

Ci spiace, ma questo articolo è disponibile soltanto på engelska Americano. Per ragioni di convenienza del visitatore, il contenuto è mostrato sotto nella lingua alternativa. Puoi cliccare sul link per cambiare la lingua attiva.

Hur många gånger har vi mött den mödosamma installationen av en Oracle Database-instans för vår utvecklingsmiljö och "spotta blod"?

Jag antar att dessa tider har varit för många, här är en bra anledning att börja använda det som Oracle gör tillgängligt för oss utvecklare, det vill säga de förbyggda virtuella utvecklarna för Oracle VM VirtualBox .

Under den här artikeln kommer vi att se hur du ställer in en Oracle Database 19c VM från Database Virtual Box Appliance som Oracle tillhandahåller.

1. Krav

Innan du startar är det nödvändigt att verifiera att följande krav är uppfyllda.

  • Operativsystem som stöder Virtual Box version 6.x
  • Minst 2 GB RAM
  • Minst 15 GB lagringsutrymme
  • Minst 2 GHz process
  • Administratörsbehörigheter

Referensen Virtual Appliance är daterad 20/06/2019 vars innehåll anges nedan.

  • Oracle Linux 7
  • Oracle Database 19.3
  • Oracle SQL Developer 19.1
  • Oracle Application Express 19.1
  • Hands-On-Labs (tillgänglig via verktygsfältsmenyn i Firefox)
    • Oracle REST Data Services 19.1
    • Oracle SQL Developer Data Modeler 19.1
    • Oracle XML DB

Obs! Denna virtuella apparat är endast för användning i utvecklings-/testmiljöer, den bör inte användas i en förproduktions- eller produktionsmiljö.

2. Konfiguration av virtuella enheter

Installationsproceduren består av några steg som sammanfattas nedan:

  1. Ladda ner och installera Oracle VM VirtualBox
  2. Hämta Oracle DB Developer VM
  3. Importera den virtuella enheten på Oracle VM VirtualBox
  4. Starta och testa den virtuella enheten

2.1 Ladda ner och installera Oracle VM VirtualBox

Från Oracle VM VirtualBox hemsida kan du ladda ner binärfilerna för ditt operativsystem. I mitt fall fortsatte jag att ladda ner versionen för macOS.

Installationsproceduren är mycket enkel och är inte föremål för denna artikel; i händelse av problem eller ytterligare information, se användarmanualen. Referensversionen för denna artikel är 6.1.30. Figur 1 visar detaljerad information om versionen installerad på min MacBook Pro med macOS Monterey (version 12.1).

Figur 1 – Information om VirtualBox

2.2 Ladda ner Oracle DB Developer VM

Från Oracle DB Developer VM-länken kan du komma åt DeveloperDaysVM2019-05-31_20.ova fil som innehåller den virtuella enheten. OVA/OVF-formatet är en standard för paketering och distribution av virtuella apparater.

Att ladda ner filen kräver att det finns ett Oracle-konto (som du kan skapa gratis vid behov). Filstorleken är över 7 GByte, så jag rekommenderar att du kontrollerar filkontrollsumman i slutet av nedladdningen. I konsol 1, ett av sätten för hash-verifiering med md5 och sha kommandon som är tillgängliga på macOS, Unix/Linux och Windows 10 identifieras.

  • MD5 (summa):20b5a5bd91cfe9d4f5acf5128f06146e
  • SHA1:e0b9f8af8158664139b9ca970c3500752fc15fd2
# Verify the checksum MD5 and SHA1 on macOS
$ md5 DeveloperDaysVM2019-05-31_20.ova
$ shasum DeveloperDaysVM2019-05-31_20.ova

# Verify the checksum MD5 and SHA1 on Unix/Linux
$ md5sum DeveloperDaysVM2019-05-31_20.ova
$ sha1sum DeveloperDaysVM2019-05-31_20.ova

# Verify the checksum MD5 and SHA1 on Windows 10
> certutil -hashfile DeveloperDaysVM2019-05-31_20.ova MD5
> certutil -hashfile DeveloperDaysVM2019-05-31_20.ova SHA1

2.3 Importera den virtuella enheten på Oracle VM VirtualBox

När ova-filen har erhållits är det möjligt att fortsätta med att importera den med hjälp av funktionen Import Appliance (eller Importera virtuell applikation) i Oracle VM VirtualBox som vi kan komma åt från Arkiv-menyn (se figur 2).

Figur 2 – Åtkomst till Import Appliance-funktionen (eller Import Virtual Application)

Efter att ha klickat på menyalternativet som anges ovan bör du se en dialogruta som den som visas i figur 3. Den enda informationen att specificera är platsen för OVA-filen, varefter det kommer att vara möjligt att fortsätta genom att klicka på Fortsätt knappen.

Figur 3 – Första importsteget för virtuell enhet:ange platsen för OVA-filen

Efter att ha klickat på Fortsätt knappen öppnas en efterföljande dialogruta som visar detaljerad information (såsom CPU, RAM, ålder.) om den virtuella enheten (se figur 4). Det är möjligt att ändra vissa inställningar, men jag rekommenderar att du lämnar de föreslagna; fortsätt sedan genom att klicka på Importera knappen.

Figur 4 – Andra steget av import av virtuella enheter:sammanfattning av detaljerad information om VA och starta import

Figur 5 visar hur importprocessen fortskrider. Importens varaktighet beror på din egen styrka och tillgången på resurser vid importtillfället. I mitt fall tog importprocessen cirka 2 minuter.

Figur 5 – Importprocessen för virtuella enheter

När importprocessen är klar bör du ha en situation som den som visas i figur 6, det vill säga en ny Virtuell maskin kallas Oracle DB Developer VM.

Figur 6 – Importerad virtuell dator för Oracle DB Developer VM

Innan du kan starta den virtuella maskinen måste du:

  1. Kontrollera och/eller skapa ett nytt värdnätverk. Detta ger tillgång till Oracles databastjänster även från värdens nätverk, det vill säga från vår PC
  2. Lägg till en ny nätverksadapter till den virtuella maskinen och konfigurera den för att använda värdens nätverk

För det första steget, gå till Host Network Manager-fönstret från __File -> Host Network Manager menyn, och du bör se vad som visas i figur 7.

Figur 7 – Host network manager

I det här fallet finns det inget värdnätverksgränssnitt, vi måste därför fortsätta med skapandet, ett steg som kan göras genom att klicka på knappen som visar Skapa etikett.

Om en eller flera värdnätverkskonfigurationer redan finns, skulle det vara möjligt att använda en av de tillgängliga.

Figur 8 visar det nya värdnätverket (vboxnet0) som just skapats och de grundläggande egenskaperna. Efter skapandet av nätverket måste vi aktivera DHCP-servern alternativet, lämna standardinställningarna. Detta nätverk kommer att vara det som vi sedan kommer att specificera i konfigurationen av det nya nätverkskortet för den virtuella maskinen som just importerades.

*Viktigt! * Efter att ha ställt in flaggan för att aktivera DHCP-servern måste vi stänga och öppna Oracle VM VirtualBox igen, detta för att få DHCP-servern att starta korrekt.

Figur 8 – Nytt värdnätverk 192.168.56.1/24 med aktiv DHCP

För det andra steget måste ett andra nätverkskort läggas till från VM-nätverksinställningarna genom att ställa in typen ("Ansluten till") till värdkort, i detta fall ange namnet på värdnätverket som skapades i föregående steg.

Figur 9 visar konfigurationen av det nya nätverkskortet som är konfigurerat för att anslutas till värdnätverket (vboxnet0), medan figur 10 visar sammanfattningen av VM-inställningarna efter konfigurering av det nya nätverkskortet.

Figur 9 – Konfiguration av det andra nätverkskortet som är anslutet till värdnätverket

Figur 10 – Ytterligare nätverkskort är också synligt i VM-sammanfattningen

2.4 Starta och testa den virtuella enheten

När steget att importera och ändra nätverksinställningarna har slutförts, är det möjligt att fortsätta med att starta den virtuella maskinen genom den "gröna" startknappen. Figur 11 visar Grub startmenyn som markerar Oracle Linux operativsystem, som kommer att startas som standard (utan någon åtgärd från vår sida).

Figur 11 – Starta den virtuella datorn. Grub-startmenyn för Oracle Linux-operativsystemet

Efter några minuter, vilket kan variera mycket beroende på dina hårdvaruresurser, bör du befinna dig framför GNOME-skrivbordet som visas i figur 12 (även om arrangemanget av objekten på skrivbordet kan vara annorlunda).

Figur 12 – GNOME-skrivbordet efter start av den virtuella datorn

Figur 12 visar några viktiga data som kommer att behövas för att ansluta till Oracle-databasen och maskinen via SSH. Nedan rapporterar jag dessa parametrar.

  • Användarnamn/Lösenord:oracle/oracle (även sudo-användare)
  • Oracle SID:orclcdb
  • Plugbar DB:orcl

Vid det här laget måste vi verifiera att:

  1. Särskilt Oracles databastjänster lyssnas på;
  2. anslutningen till databasen via SQL*Plus fungerar korrekt;
  3. den virtuella datorn kan kommunicera med det offentliga nätverket (internet);
  4. det nya nätverkskortet ses korrekt av operativsystemet Oracle Linux och konfigurerar det via DHCP.

Konsol 2 visar de kommandon som behövs för att få informationen ovan.

# Verify that the SQLNet service is listening on standard TCP / IP port 1521
$ netstat -ltnp

# Verification of connection to the Oracle database via SQL*Plus with the user who has the SYSDBA role
$ sqlplus sys/oracle as sysdba

# Check connectivity to the public network (internet)
$ ping www.google.it

# Verify the configuration of the network card connected to the host network created earlier
$ ifconfig

# Configuration of the eth1 network card (see output of 
# ifconfig command) to get the IP address from the server 
# DHCP.
$ sudo dhclient eth1

Figurerna 13, 14 och 15 illustrerar i den ordning som anges i konsol 2 utmatningen av kommandona som ges direkt på maskinen. Från figur 13 är det möjligt att märka att SQLNet-tjänsten är korrekt i LISTEN på TCP/IP-port 1521 (alla gränssnitt 0.0.0.0).

Figur 13 – Kontrollera att Oracles SQLNet-tjänst är aktiv på TCP/IP-port 1521

Från figur 14 är det möjligt att märka hur kopplingen till Oracle-databasen genom SQL*Plus sker på rätt sätt genom att visa bannern med den detaljerade informationen om Oracle-instansen.

Figur 14 – Testa anslutning till SQLNet-tjänsten via SQLPlus som användare med rollen SYSDBA

På skrivbordet (se figur 12) finns en länk till SQL-utvecklaren verktyg som du kan använda som ett gränssnitt till Oracle-databasen. Verktyget är redan konfigurerat med en databasanslutning som SYSDBA-användare. Den version av SQL Developer som är installerad på den virtuella datorn är ganska gammal, 19.1.

Figur 15 visar den korrekta konfigurationen av nätverkskortet, som fick IP-adressen 192.168.56.5 från DHCP-servern.

För att göra aktiveringen av nätverkskortet permanent via DHCP är det möjligt att agera på Anslut automatiskt flagga och sedan till Ansök på konfigurationsdetaljen för nätverkskortet som är tillgängligt via Nätverkshanteraren (se figurerna nedan).

Figur 15 – Verifiera korrekt konfiguration av nätverkskortet som är konfigurerat för att använda värdnätverket

Figur 16 – Åtkomst till nätverkskortens konfiguration

Figur 17 – Lista över nätverkskort som finns i systemet

Figur 18 – Permanent aktivering av det nya eth1-nätverkskortet anslutet till värdnätverket

3. Anslut till databasen från värddatorn

När installationen av Oracle Database VM är klar kan vi interagera med dess tjänster direkt från vår värddator, tack vare att vi kan nå SQLNet- och SSH-tjänsten.

# Connect to VM via SSH
# The specified IP address is the one obtained from the command
# ifconfig run on the VM. Address assigned by the server
# Host network DHCP. Remember that the default password
# of the oracle user is oracle
$ ssh [email protected]

För att upprätta anslutningen till databasen är du självklart fri att använda vilken SQL-klient som helst som stöder Oracle. Jag föredrar att stanna runt Oracle och för detta rekommenderar jag att du installerar och använder SQL Developer vars senaste version är 21.41.

När SQL Developer har installerats och startat kan vi lägga till databasanslutningen med hjälp av följande parametrar.

  • Användarnamn:sys
  • Lösenord:oracle
  • Roll:SYSDBA
  • Värdnamn:192.168.56.5 (IP-adressen för din virtuella dator som kan skilja sig från den som anges här och i figur 19)
  • Tjänstens namn:orcl

Figurerna 19 och 20 visar konfigurationen av databasanslutningen och körningen av frågan.

Figur 19 – Konfiguration av anslutningen från Oracle-databasen

Figur 20 – Exempel på exekvering av en fråga på Oracle-databasen

Vid det här laget har vi vår egen Oracle-utvecklings-VM som vi kan använda för att vara värd för databaserna för de projekt vi arbetar med.

4. Användbara resurser

  • Hur man ställer in Docker-container Oracle Database 19c för Liferay Development Environment
  • Hur man bygger en Docker Liferay 7.2-bild med stöd för Oracle Database
  • Utvecklardagen – Praktisk utveckling av databasapplikationer
  • SQL Developer 21.4.1 Nedladdningar
  • Docker-bilder från Oracle

L'articolo (engelska) Hur man använder Oracle Database 19c Pre-Built Developer VM sembra essere il primo su Antonio Musarras blogg.


  1. 2 sätt att returnera rader som inte innehåller numeriska värden i Oracle

  2. Applikationsanvändare kontra Row Level Security

  3. Hur ändrar man PostgreSQL användarlösenord?

  4. Sök i alla fält i alla tabeller efter ett specifikt värde (Oracle)